Pengar till kommuner

Förra veckan meddelade den borgerliga regeringen att man tillfälligt ska höja statsbidragen till kommuner och landsting 2010. Fram tills nu har framförallt Reinfeldt avvisat den typen av stimulanser med hänvisning till att tillfälliga bidrag som saknar långsiktig finansiering inte skulle ha effekt. Nu ändrar man sig. Det är naturligtvis bra att en regering som fram tills nu prioriterat skattesänkningar (drygt 80 miljarder hittills) nu inser att man måste tillföra resurser för att klara kvalitén i vården, skolan och omsorgen. Bara i Linköping har nästan 300 miljoner hittills försvunnit i minskade skatteintäkter på grund av lågkonjunkturen.

Men!Regeringen vet att kommunernas ekonomiskt svåraste år är 2011 och 2012(tydliggjort av Sveriges kommuner och landsting, konjunkturinstitut och regeringen själv i sina ekonomiska bedömningar). Då väljer man ett tillfälligt stöd valåret 2010 samtidigt som man lånar pengar till att fortsätta sänka skatterna. Det är ett utslag av kortsiktig populism(tillfälligt bidrag för att undvika debatt om nedskärningar ett valår) och långsiktiga prioriteringar där man underminerar möjligheten att i framtiden finansiera välfärden genom att låna till skattesänkningar. Bland annat därför behöver vi en ny regering.

Vikarier

I gårdagens Corren finns en artikel om att kommunen förbereder en privatisering av vikarieförmedlingen. Jag har själv inte tagit del av detta förslag utan bara fått en mycket kort information i ärendet. Jag delar i huvudsak LR.s lokala ordförande Åke Nilsson kommentar i artikeln samt Sofia Bjelkes kommentarer här.
En ytterligare reflektion är att kommunen står inom 5-10 år inför omfattande nyrekryteringar vad gäller lärare. Kommunen har ett ansvar och ett egenintresse av att ha ett utbildningssystem som uppftattas som attraktivt inte minst hos unga lärare. Detta torde knappast vara ett steg i en sådan riktning.

Ett grönare och skönare Linköping

Igår kväll hade arbetarekommunens representantskap sitt första höstmöte (för er som inte är bekanta med socialdemokratiskan så betyder det att högsta beslutande organet för sossarna i Linköping hade möte). Vi var ca 100 sossar som diskuterade hur socialdemokratisk miljöpolitik i Linköping skall se ut. Vi har ju en historia som förpliktigar. Under 12 år utvecklade vi tillsammans med Centerpartiet Linköping till ledande kommun i Sverige vad gäller bland annat biogas. Nu behöver vi ta nya djärva steg och det tycker jag att vi är på väg att ta. Här kan du läsa mer om du är intresserad.

Vi pratade också visions - och valprogram inför valet 2010. Utmaningen för oss socialdemokrater är enligt mig att forma en tillväxt och jobbpolitik som spänner från Skäggetorp till Linköpings city airport och en välfärdspolitik som hjälper den som befinner sig i en socialt utsatt situation men också är flexibel och kan tillgodose människors rättmätiga krav på valfrihet och inflytande över den gemensamma välfärdens utformning. Inte lätt men spännande och det finns säkert anledning att återkomma om detta senare.

Avdragsgilla Karin

Avdragsgilla Karin

Nya medlemmar i socialdemokratin

Socialdemokraterna i Linköping har hittills i år blivit nästan 200 fler. Vi ökar som vanligt mest i Östergötland. Våra vänner i Norrköping känner uppenbart av den kamratliga konkurrensen och har rekryterat nytt blod i forma av Helen Andersson- Molina. Grattis och välkommen Helen!
Helen var en av två ledande personer i Vrinnevilistan. Partiet som grundades för att förhindra förändringar på Vrinnevisjukhuset i Norrköping under förra mandatperioden. Valfråga för partiet var återställandet av akutvården även om förhindrandet av en flytt av planerad ortopedi från Vin till Lasarettet i Motala nog var huvudfråga för flera av de som engagerade sig i partiet.
Att Helen i huvudsak har socialdemokratiska värderingar är känt sedan länge och det är logiskt att hon tar det här steget när majoriteten i landstinget bedriver en tämligen traditionell borgerlig politik. Jag har ju själv en bakgrund i landstinget och upplevde på nära håll debatten under förra mandatperioden. Den kritik som Vrinnevilistan framförde var ju självklart helt i sin ordning liksom att det resulterade i att den dåvarande vänstermajoriteten förlorade valet och fick avgå. Däremot har jag än idag mycket svårt för det tonläge och den hänsynslöshet i politiska metoder som Vrinnevilistans ledande företrädare använde sig av. De saknade i flera avseende respekt för det demokratiska samtalet och de medmänniskor man debatterade med. Men det får jag ju möjlighet att diskutera med Helen under ordnade former på ett och annat partimöte nu.

Kollektivavtal, social dumping och det nya arbetarepartiet

Huvudnumret på gårdagens kommunfullmäktige var vilka krav kommunen skall ställa vid upphandlingar. Bakgrunden är utvecklingen de senaste 15 åren, där allt mer varor och tjänster upphandlas av det offentliga (inte bara de ofta omdebatterade upphandlingarna inom omsorg - och äldresektorn, de utgör trots allt en ganska liten del). Kommuner får då en annan möjlighet (roll) att påverka. Det kan vara att stimulera omställning mot ett ekologiskt samhälle genom att ställa miljökrav eller anpassning och praktikplatser för vissa utsatta grupper. Igår diskuterades vilka krav som skulle ställas för att undvika social dumping.

Emil Berg (v) hade tagit fram ett förslag som vi socialdemokrater och mp stödde det innebar att kommunen vid upphandlingar skall ställa följande krav i avtalstexterna:"Leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal för arbetet åsidosätts. Om leverantören inte tecknat svenskt kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för leverantörens anställda. Detsamma gäller för eventuella underleverantörer som leverantören anlitat för att fullgöra uppdraget. På begäran från kommunen inlämnas erforderliga uppgifter och handlingar för att skyldigheterna enligt ovan skall kunna kontrolleras."

Invändningarna från den borgerliga majoriteten var att man ansåg det olagligt (någon enstaka ledamot var skeptisk till kollektivavtal och mot fackförbund men det var ingen huvudlinje). Det var en hållning som under debattens gång blev en smula svår att hålla fast vid. Det berodde på att:
1. Formuleringen var avstämd med juristerna på Sveriges kommuner och landsting.
2. Flera kommuner och landsting (även borgligt styrda) använder sig av den.
3. Hela KF redan har röstat för ännu skarpare (och där däremot sannolikt olagliga) krav när vi blev medlemmar i fair trade city.
4. Ett par av de borgerliga ledamöterna som också sitter i landstingsfullmäktige har i den rollen röstat för att använda sig av ovanstående formulering vid upphandlingar i Landstinget( det gjorde man bland annat vid upphandlingen av lasarettet i Motala).

Naturligtvis var det under debatten omöjligt att ändra sig. Därför förlorade vi voteringen med en röst. Varför majoriteten med "det nya arbetarepartiet" i spetsen var emot detta är dock en smula oklart. Det som dock är glasklart är att kommunen inte kommer ställa några krav för att förhindra att skattepengar används till social dumping. Det finns det dock möjlighet att ändra den tredje söndagen i september nästa år.

Stort grattis

Hade i lördags förmånen att få prata på Rystads Folkets Husförenings 75 årsdag (och den lokala s-föreningens). För 75 år sedan bildades den av Rystads arbetarekommun som nekades tillgång till andra lokaler av Rystad kommun. Medlemmarna bestod i huvudsak av lantarbetare som organiserats av den cyklande medlemsrekryteraren och sedemera finansministern Gunnar Sträng. Idag är det en av få samlingslokaler som finns för föreningslivet i Linköpings växande förorter Tallboda och Ekängen. Stort Grattis och tack för ett bra jobb.

Ps Cykelturen dit i det vackra vädret inkluderade också en vådlig cykelvurpa på Storgatan. Hur årets statskärna kan ha två stora hål i asfalten mitt i staden i ett centralt cykelstråk är lite märkligt, men det är en annan historia.