tisdag 29 juni 2010

Krysstävling

I Sveriges femte största stad Linköping har det smått unika hänt att stadens ledande politiker har blivit petad efter än period som kommunstyrelsens ordförande. Vem som skall bli den borgerliga alliansens kandidat till kommunstyrelseordförande skall nu enligt moderaterna avgöras i någon slags krysstävling mellan honom och ungmoderaternas kandidat Christian Gustavsson. Att inte moderaterna är nöjda med Lindvall kan vara rimligt. Arbetslösheten och klyftorna har ökat kraftigt under hans regim. Som Christian Gustavsson själv utryckt det lever Linköping inte upp till sin potential. Dilemmat är väl bara att misslyckandet har med politik inte person att göra.

måndag 28 juni 2010

och nu blir det smutskastning?

En kompis uppmärksammade mig på att Moderaterna har engagerat en ny poltisk konsult, Karl Rove. Rove är mest känd som kampanjrådgivare för Bushklanen. Han ledde George Bush Guvernörsvalkampanj i Texas och de två presidentvalskampanjerna. Han är känd för att framgångsrikt använda sig av så kallad "negative campaigning" framförallt genom så kallade viskningskampanjer. Rykten sprids i syfte att svärta ner motståndaren. I Guvunörsvalskampanjen spreds att den kvinliga kandidaten var lesbisk(hon var ensamstående) i primärvalet mot John McCain 2000 spreds till vita sydstadsväljare att han hade ett utomäktenskapligt färgat barn (han hade adopterat en asiatisk flicka) och 2004 mot John Kerry att han hade ljugit om sina krigserfarenheter(Roove skapade en organisation "veterans for truth" som spred detta i tv reklam). Inget av detta var sant men valen vanns. Trevlig kille det nya arbetarepartiet har engagerat.

torsdag 10 juni 2010

Ett riktigt bottennapp.

Forskning visar entydigt att ju enklare det är att rösta desto fler deltar. Särskilt tydligt är det bland grupper som traditionellt har ett lågt valdeltagande som personer med utländsk bakgrund och förstagångsväljare. Därför skrev mina partivänner Stina Edlund och Richard Bremer en motion i oktober förra året med förslag på folkbildningsinsatser för att öka kunskapen om val och olika nya metoder för förtidsröstning. Det finns ganska många spännande idéer som prövats runt om i Sverige (exempelvis Botkyrka, Göteborg, Eskilstuna och Olofström för att nämna några). Det kan handla om mobila vallokaler, omröstning på Gymnasieskolor och annat.

Valnämnden som organiserar valet i Linköping är i och för sig partipolitiskt sammansatt men av tradition lägger man partipolitiken åt sidan när man verkar i den nämnden. Så har traditionen varit fram till nu vill säga.

Först "glömdes motionen bort" vilket var imponerande med tanke på att jag, Lena Micko, våra viceordförande i Kultur och fritidsnämnden, Bildningsnämnden och Valnämnden vid flera tillfällen påtalade att motionen måste upp till behandling.

Sedan tyckte Valnämndens ordförande Rolf Edelman (m) att den nog kunde behandlas men först efter att förtidsröstningen hade startat (han menade att eftersom Valnämnden bara sammanträde en gång i halvåret så var inget annat möjligt). Vilket naturligtvis skulle innebära att motionens förslag var överspelade.

Efter att jag med hjälp av kommunjuristen i praktiken tvingat upp motionen på kommunfullmäktiges dagordning lyckades den borgerliga majoriteten formulera något som får betraktas som ett avslag.

De praktiska hindren för att förenkla förtidsröstningen var närmast oändliga (märkligt nog har som tidigare angivits ett flertal kommuner klarat av det). Sedan angavs också att det var närmast fräckt av oss att lägga ett förslag i oktober och förvänta oss att det skulle vara färdigt att behandlas så snart som 8 månader senare! Efter detta röstades våra förslag ner.

Vad skall man dra för slutsatser av detta då?

Det är naturligtvis svårt att avhålla sig från tanken att det är politiska överväganden som styr den borgerliga majoritetens ställningstagande. De grupper som genom denna typer av insatser skulle rösta är de som traditionellt stödjer de rödgröna. Det är svårt att inte dra slutsatsen att Rolf Edelmans verkliga skäl är att han tror att ett högre valdeltagande riskerar den borgerliga majoriteten i Linköping och det är han inte beredd att bidra till. Så agerar ordföranden i nämnden där det fram till nu varit en hederssak att lägga partipolitiken åt sidan! Linköping behöver en ny regering om inte annat så att vi kan få en ny ordförande Valnämnden.