Socialdemokratisk skolpolitik

Jag, Eva Lindh och Kent Waltersson har skrivet en skolpolitisk motion till vår partikongress i höst. Här kommer den.

Socialdemokratisk utbildningspolitik
Vår skolpolitik måste utgå från det samhälle vi lever i och tror oss leva i de kommande årtiondena. Socialdemokraterna har länge drivit linjen att Sverige ska konkurrera med kompetens – inte låga löner. Vi opponerar mot dem – inom och utom vårt parti – som ropar på sänkta kunskapskrav som ett sätt att lösa problem. Detta är en återvändsgränd som kommer att öka klyftorna mellan människor och försämra Sveriges konkurrenskraft och möjlighet till en god välfärd. Det borde istället handla om hur vi gör kunskapen tillgänglig för alla.

Men, skolan ska inte enbart förbereda för ett samhällsliv och arbetsliv – vi måste samtidigt slå fast att skolan också är en viktig del av livet självt. De allra flesta tillbringar en stor del av de första 20-25 åren i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och någon eftergymnasial utbildning. Skolan måste vara meningsfull här och nu. Fokus borde vara inställt på en lust att lära hela livet.

Barn och ungdomar går i skolan för att lära sig nya saker. En ung människa som inte blir godkänd ska få rätt insatser. Här måste vi se dels till specialpedagogiska kompetenser, men också sociala insatser. Varje barn måste ges de bästa förutsättningarna att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, oavsett modersmål, inkomster, kön, etnicitet, funktionshinder. Detta låter sig bäst göras i en sammanhållen skola där barn och ungdomar får möjlighet att möta jämnåriga med annan bakgrund, kulturellt och socialt. Det är viktigt för att motverka segregering och det lägger grunden för ett jämlikt samhälle.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att den socialdemokratiska utbildningspolitiken borde slå fast följande på vägen mot En skola för alla:

Sätt kunskap och lärande i centrum
Varje barns kunskapsutveckling är skolans huvuduppdrag. Vi ska inte stämpla eller sortera bort barn i unga år. Vi behövs alla i det kunskapssamhälle som vi har och vill skapa. Skolans uppdrag är i stället att se till att även den elev som har svårt får känna tillfredsställelse i att ha klarat av det svåra.

Samtidigt behöver våra barn inte bara lära sig fakta om världen och hur den ser ut. Det är också viktigt att få utveckla sin empatiska och analytiska förmåga i skolan. Och viktigast av allt – en lust och glädje för lärandet och en tro på sig själv och sin förmåga. Svenska skola har de tryggaste barnen – det ska vi fortsatt värna om. Det är genom en politik som gör att alla kan utvecklas maximalt som vi så småningom kan få de världsledande spetsforskarna.

Skolan är en av landets största och viktigaste arbetsplatser. Självklart ska det vara lugn och ro i klassrummen. Det är en grundförutsättning för att skapa en bra läromiljö. För detta krävs tydliga regler som måste vara kända och accepterade av alla som är i skolan. Det är också en självklarhet att elever ska ha reellt inflytande över förutsättningar på sin arbetsmiljö. Det är i själva verket en av förutsättningarna för lärande men också en demokratisk rättighet.

De individuella utvecklingsplanerna är ett hiskeligt bra verktyg för kunskapsutveckling. Genom dessa planer fokuserar man på förbättringsområden och vilka insatser som behövs för att nå målen. Betyg är aldrig framåtblickande utan ger enbart en nulägesbedömning. Vi vill ju att alla ska få chansen att utvecklas och få stöd att nå sina drömmars framtid.

Nationell likvärdighet och decentralisering
Skolutveckling sker i skolan i mötet mellan barn, personal, lärarutbildningar, föräldrar och det omkringliggande samhället i övrigt. Samtidigt finns allvarliga signaler om att likvärdigheten i skolan minskat de senaste åren. Därför måste den kommunala och nationella styrningen av skolan ses över. Det är viktigt att upprätthålla balansen mellan det goda i decentraliseringen och det nödvändiga i att forma en likvärdighet med hög kvalitet.

Förstärkt skola i socialt utsatta miljöer – satsa på språket
Svensk utbildningspolitik måste satsa på att förstärka språkutvecklingen för barn och ungdomar med annan språkbakgrund. Det borde vara en rättighet att få tillgång till språkverkstäder, vi måste knyta modersmålsundervisningen ännu närmare skolan och fördela utbildningspengen efter behov. Sverige är på många sätt ett segregerat samhälle och allt för ofta har vi lämnat barn med invandrarbakgrund i sticket. Det måste vi ändra på.

Förbättra barn och ungdomars hälsa
Elever med svårigheter i skolan är ofta barn och ungdomar med problem som inte alltid har direkt samband med skolarbetet, som inte kan lösas med mer betyg eller mer undervisning. Många barn och ungdomar behöver någon vuxen att tala med, någon att söka hjälp och vård hos. Andelen barn och ungdomar som uppger sig ha psykiska och psykosomatiska symptom har ökat. Mot denna bakgrund behövs en storsatsning på elevhälsan. Vi vill lagstifta om fria skolmåltider både i grund- och gymnasieskolan, om elevhälsa med flera professioner på varje skola samt ge elever ökade rättigheter till reellt inflytande över sin arbetsmiljö.

Föräldrar som stöd i barns lärande
Flera kommuner har de senaste åren bedrivit ett framgångsrikt arbete med familjestöd. Vi vill att kommunerna utvecklar sitt arbete kring barn, unga och deras föräldrar. Familjestöd är en viktig del av den generella välfärdsprojekt - inte ett projekt för riskfamiljer. Föräldrars medverkan i skolan behöver också stärkas. Vi anser att skolorna ska vara mer än enbart utbildningslokal - här ska finnas plats för mer, till exempel kultur- och fritidsaktiviteter. Detta gör att skolan blir mer lättillgänglig och öppen för alla både dag- och kvällstid. En skola mitt i byn.

Satsa på skolans pedagoger – utveckla pedagogiska metoder
En satsning på skolans professionella pedagoger är den enskilt viktigaste faktorn för att höja kvaliteten och ge alla elever goda kunskaper.

Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet
Förskolan är det första steget i ett livslångt lärande. Den pedagogik kring leken som utvecklas i förskolan betyder mycket för lärandet. De som får tillgång till en bra verksamhet lyckas också bättre under den fortsatta skolgången. För att förskolan ska kunna stimulera barns lärande och utveckling krävs en hög personaltäthet, välutbildad personal och tillgång till små barngrupper. Samtidigt som vårt parti har anledning att vara stolta över förskolan, behöver också verksamheten utvärderas på ett bättre sätt och kvalitetsjämförelser utvecklas.

En gymnasieskola för arbetsliv, medborgarskap och vidare studier
Gymnasieskolan har tre viktiga funktioner; förbereda för ett utvecklat arbetsliv, ett aktivt medborgarskap och för vidare studier. Vår politik måste utgå från hur samhället ser ut idag. Idag kräver arbetslivet mer kunskaper i till exempel svenska, engelska och matematik. Därför är en treårig gymnasieutbildning nödvändig. Gymnasieskolan behöver knytas närmare arbetslivet och den bransch som programmet utbildar för. Samtidigt behöver vi en fortsatt integrering mellan kärn- och karaktärsämnen.

Vuxenlärande för tillväxt och fördelningspolitik
Samhälle och arbetsliv förändras ständigt. Kunskapskraven ökar och förändras och detta motiverar en vuxenutbildning. Alla medborgare kan någon eller några gånger under sitt liv behöva lära om och lära nytt. Möjligheten till yrkesutbildning behöver stärkas. Vi vill se en flexibel vuxenutbildning som finns där människorna finns. Det betyder att vuxenutbildningen i högre grad måste bort från skolhusen och bedrivas på arbetsplatser, i föreningslokaler, bibliotek och varhelst människor befinner sig. Vuxenutbildning är både fördelningspolitik och tillväxtpolitik. Men den bör också vara en viktig del av den personalpolitik som offentliga och privata arbetsgivare (borde) ägna sig åt. Vuxenutbildning kan aldrig reduceras till en insats i lågkonjunktur – det finns alltid behov av en väl utbyggd vuxenutbildning med bra studiefinansieringsmöjligheter.

Inkludering – inte exkludering
Särskolan har de senaste åren präglats av inkluderingstanken - alla barn ska så långt det bara är möjligt få utrymme i den vanliga skolan. Verksamheten måste kunna anpassas efter vilka barn som finns där. En skola för alla. Barn ska inkluderas – inte exkluderas. Vi måste fortsätta bygga vår politik på att inkludera alla barn i skolan och se till att resurser och kompetens räcker till för att göra detta möjligt.

Gör upp med de fristående skolorna – frigör mer i det kommunala
Det är dags att forma en långsiktig politik för fristående skolor och försöka nå breda politiska uppgörelser. Kommunens ställning måste stärkas vid etablering samtidigt som friskolor är ett viktigt komplement. Vi måste slå fast ett förbud mot religiösa samfund att få bedriva fristående skolor, vi måste också kraftigt begränsa möjligheten att ta ut vinst. Självklart ska skolans lagar och regler även gälla de fristående skolorna. Samtidigt måste de kommunala skolorna ges möjligheter att arbeta flexibelt, ha egna verksamhetsstyrelser och att kunna använda sina ekonomiska resurser friare över tid.

Avslutningsvis vill vi föra fram det viktiga i att vi tar fram en socialdemokratisk utbildningspolitik som grundar sig på socialdemokratiska värderingar. Det är så vi ska bygga framtidens skola. Vi får inte luras att tro på den borgerliga majoritetens lösningar. Det finns svagheter med vår förda skolpolitik men lösningen är inte att acceptera en utsorteringsskola.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi
Att representantskapet antar motionen som sin egen,
Att ovanstående arbetas in i den skolpolitik som läggs fast på partikongressen



Kent Waltersson Eva Lindh Jakob Björneke