Den här interpellationen tänker jag, Helena Balthammar och Eva Lindh ställa på nästa Kommunfullmäktige. En dramatisk utveckling som säger rätt mycket om utvecklingen i vår stad de sista fyra åren.
Linköping en fattig stad
En jämlik fördelning av resurserna och inkomsterna i ett samhälle leder till att människor tenderar att utbilda sig mer vilket i sin tur främjar ekonomisk tillväxt. De materiella investeringarna är också större i dessa länder. Det finns således ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt och jämlikhet. Under de senaste åren har inkomstskillnaderna ökat i Sverige. Denna utveckling kan få negativa konsekvenser inte endast för folkhälsan utan även för den ekonomiska tillväxten.
Andelen barn i familjer med hög inkomststandard har ökat de senaste åren. Till familjer med hög ekonomisk standard räknas de som skulle ha råd att försörja ytterligare en familj. Samtidigt har barnfattigdomen ökat. Försörjningsstöd till barnfamiljer har ökat med 30 procent mellan åren 2006 och 2009. Orsaken till att fattigdomen ökat är de växande inkomstklyftorna. Fattigdomsrisken är störst bland ensamstående med barn.
I Linköping idag går stora grupper av människor utan arbete. Det betyder miljarder timmar av förlorade arbetsinsatser, initiativ, idéer och nya perspektiv som skulle ha gjort enskilda människor och Linköping som stad bättre. I tider av arbetslöshet när konkurrensen om jobben hårdnar ökar risken för diskriminering och segregering.
Mot bakgrund av ovanstående vill vi ställa följande frågor:
- Vilka slutsatser drar du av att barnfattigdomen ökat med 30% på fyra år?
- Vilka insatser vill du genomföra för att bekämpa barnfattigdom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar