Ett möte i en oppositionspolitikers liv

Igår på kommunstyrelsen blev det diskussion om fördelningen av de extra statbidrag som regeringen skjutit till. Kommunens borgerliga majoritet hade försett oss i oppositionen med ett excelark med rubriker och siffror på hur man tyckte att 75 miljoner skulle fördelas. Jag tycker naturligtvis att det är bra att vi kan skjuta till pengar till bland annat skola och omsorg men tycker kanske att det är ett lite väl klent beslutsunderlag (roade mig med att räkna, beslutsunderlaget bestod av ungefär en bokstav per miljon kronor som skulle fördelas faktiskt). Irriterande minst sagt framförallt eftersom man har haft ungefär ett halvår på sig att förbereda ärendet (pengarna aviserades i regeringens vårproposition). Att det skall vara vettiga beslutsunderlag är viktigt men kanske inte främst för att man skall vara hygglig mot oppositionen. För skall man skjuta till exempelvis 28 miljoner till omsorgsnämnden eller 35 miljoner till Barn – och ungdomsnämnden tror jag att skattebetalarna uppskattar om beslutsfattarna på något sätt beskriver vad deras pengar skall användas till. Det brukar ofta uppfattas som en viktig del i ett demokratiskt beslutsfattande. Det uppfattades märkligt nog som ett orimligt krav varefter vi blev nerröstade.


Detta är vad vi la till protokollet.


” Kommunens borgerliga majoritet föreslår att delar av ökningen av statsbidragen nu fördelas ut till nämnderna. Huvuddelen tillförs Barn – och ungdomsnämnden och Omsorgsnämnden.

Det är en rimlig fördelning så tillvida att Barn- och ungdomsnämnden sedan i juni kalkylerat med ett stort tillskott och ett annat beslut skulle innebära ytterligare neddragningar. Omsorgsnämndens borgerliga majoritet har sedan kommunstyrelsens beslut i maj, eftersom det uppenbart skulle få orimliga och oacceptabla konsekvenser, vägrat vidta några åtgärder för att verkställa de beslutade ramreduceringarna. Tillskottet är därför nödvändigt för att komma tillrätta med ett stort underskott.

Detta tydliggör att den borgerliga majoritetens beslut om ramreduceringar i maj månad var dåligt underbyggt och att det saknades grundläggande kunskap om vad beslutet skulle få för konsekvenser för de Linköpingsbor som är i störst behov av stöd och insatser från kommunen. Det är allvarligt och oroväckande.

Vi noterar också att ärenden av stor ekonomisk vikt återigen är bristfälligt beredda i det här fallet framskrivna av kommunstyrelsens ordförande personligen. Det är oklart vilka överväganden som ligger bakom fördelningen av medel eftersom det återigen, trots att det funnits tid, inte skett någon beredning hos nämnder. Det innebär att det är mycket svårt att göra en bedömning om detta är en korrekt fördelning av medel.

Vi konstaterar också att huvuddelen av ökningen av statsbidrag är av engångskaraktär. Det innebär kommunen står inför stora ekonomiska utmaningar 2011. I praktiken innebär regeringens politik att man skjuter kraftiga neddragningar i välfärden efter valet.”